Café - augusti 2013

Har nu läst och beskådat numret som jag fått från Café. För över tio år sedan var jag prenumerant på Café och jämfört med hur tidningen såg ut på den tiden har det inte hänt så jätte mycket bortsett från att de då nästan alltid hade med en intervju med någon känd tjej (påklädd eller lättklädd).

Mode: Det aktuella numret fokuserar på assessorer, dessa uppvisas i färgmatchad ordning och olika prisklasser  - även kläder visas upp i olika prisklasser företrädesvis uppvisade av halvkända personer. Detta funkar bra som inspiration (även om man inte direkt får något köpsug) och information vad som är ”rätt” modemässigt just nu. Skulle vara kul om Cafe istället satte kläder på människor som inte är intresserade av mode eller i miljöer som inte alls är creddiga för att häva fram kontrasterna nu blir det bara snygga väl komponerade bilder med kläder/assessorer/personer  - tråkigt helt enkelt och har setts +1000 gånger i Café och andra liknande magasin.

Intervjuer: En längre intervju med Sebastian Ingrosso görs av Jan Gradvall, och det är väl denna intervju som sticker ut rent språkligt och redaktionellt då övriga intervjuer är rätt torftiga och magra innehållsmässigt. Skulle vara kul med en intervjuserie med både kvinnorna och männen  bakom ”maktensmänn/maktenskvinnor”, hur de upplever sin situation, vad de har fått uppoffrat osv.

Dokument: Både ”Efter massakern” och ”Segwaypolo” är tillfredställande intresseväckande innehållsmässigt för mig som tidigare inte hade några djupare kunskaper i ämnet. Skulle vara kul med en serie – spännande över lång tid - där en person följs längs en resa som förändrar hans liv – det kan vara en fånges väg ut i samhället, en vardagsmotionärs väg mot en Ironman, en person som kommer från en icke studievan familj men som siktar mot en akademisk examen, osv.

Café-uppdragets sammanfattning!

Vad säger man om Café då?

Helt okej tidning om än en massa jävla reklam men det var väl ingen överraskning direkt.

När man som jag oxå är helt ointresserad av mode & grooming i största allmänhet, tvål, schampoo & vatten-kille med deo vid extra poshiga tillfällen blir ju den här tidningen i stort, rätt skrattretande överlag.

Men tycker ändå att dom få reportage som låg insprängda mellan reklamen var bra skrivna & hyfsat intressanta att läsa.

Jag kanske inte skall sabla ner den allt för mycket, grundat på 1 nr. men att jag skulle köpa den i fortsättningen är nog en chans lika med noll. Mina huvudintressen cirklar mest kring film & musik, & inom de områdena finns det ju en del andra tidningar att välja på.

Tack för uppdraget, gjorde min plikt & läste från pärm till pärm & delade med mig av upplevelsen. Klart slut!

Lycka till Café, med vad ni än tar för er i framtiden!

Utvärdering av Cafe

Jag har inte köpt Café förut och kommer inte göra det heller. Tidningen består till hälften av riktig reklam och majoriteten av de övriga artiklarna kan också klassas som reklam.

De få "riktiga" artiklar som fanns var dock intressant läsning, men att betala 65:- för tre repotage är inte ok, varför ska man betala för reklam?

Café

Nu har man läst Café. Bra tidning, med mycket informativ text. Mycket bilder och reklam. Läste att många var missnöjda med att tidningen bestod av så mycket reklam. Själv tycker jag att det är kul med reklam, det var mycket man blev sugen på.

Kommer fortsätta köpa tidningen några gånger per år.

Tack

Café Augusti

På det hela taget blev jag positivt överraskad över att Café inte riktigt var den grabbiga tidningen jag förväntade mig. På det hela taget lite mer modernt manligt istället utom på vissa ställen där grabbigheten var aningen störande.

Mode:
Modeupplägget var väl helt OK, men jag skulle tro att målgruppen skulle uppskatta lite mer blandade prisklasser. Min känsla är att den genomsnittlige Café-läsaren har en lite mindre budget.

Intervju:
Intervjun med Ingrosso var intressant och bra skriven. Fick en inblick i olika delar av livet och ögonblicksbilder från vardagen. Intressant upplägg och kul att läsa.

Dokument:
Newtown-artikeln var inte riktigt lika intressant. Den kändes som om den kunde haft lite mer djup och kärna. Dessutom känns det lite väl kvällstidningssensationellt att välja just en sån artikel som lite vältrar sig i sorgen och eländet efter en enorm tragedi.

Café

Har inte läst Café på länge och tillhör nog inte riktigt målgruppen då mode inte är ett så stort intresse hos mig.

Tyckte strandskräcken var rätt kul, träffsäkert utan att bli för elakt. Singelsidorna med Tv, Läsning och så vidare uppskattas, något för alla. Är inte intresserad av SHM men intervjun med Ingrosso var likväl intressant och läsvärd. Newportdokumentet var välskrivet och spännande.Intervjun med James Deen kunde nog varit längre, jag ville veta mer.

Överlag var nog tidningen för snuttifierad och jag kommer att hålla mig till Filter som passar mig mycket bättre.

Reklam man betalar för

Har inte köpt Café tidigare och kommer inte göra det efter detta test heller. Tidningen består ungefär till hälften av riktig reklam och majoriteten av artiklarna är så hårt produktplacerande att de också kan klassas som reklam. Det finns egentligen bara två-tre riktiga artiklar i hela tidningen, men för mig räcker det inte. Ska jag betala 65 kr för en tidning på 150 sidor vill jag att mer än 10 ska vara riktig text. Reklam kan jag läsa gratis i Metro (som för övrigt har mer riktig text).

Cafe Augusti

Har nu "test läst" senaste numret av Café. För min del känns det fortfarande som en tidning som riktar sig till yngre människor (<30). För all del, intervjun med Sabstian Ingrosso var intressant likaså reportaget om New Town, men i övrigt känns det väldigt ytligt.

 

Mode reportagen ligger på alldeles fel nivå för min del, det börjar på för dyrt och sen stiger priserna. Visst, det finns enstaka plagg/accesoarer jag skulle kunna tänka mig att betala för, men generellt är allt för dyrt. Dessutom känns det som att det är samma märken som återkommer gång på gång, men det är kanske mest pga artikel författarens tycke och smak? Det finns en del att tjäna på att ge tips om kläder på en mer moderat prisnivå. Eller kanske alternativ i flera prisklasser.

Cafe augusti

Jag har inte läst Café på många år. Hade inte tid att läsa, det var mest reklam i tidningen och reportagen intresserade mig inte. Har nu läst igenom hela tidningen och den kändes helt okej. Den var hyfsat intressant, känns som att andelen reklam har minskat något och gett mer utrymme åt "riktigt innehåll".

Mode:

Jag tror inte jag tillhör Café målgrupp modemässigt och har därför lite svårt att ta till mig modetipsen. Även om jag skulle vilja vara mer intresserad så känner jag inte att de passar mig. Har svårt att hur redaktionen tänkt när de föreslår att man ska ha pärlarmband på sig (s. 62 & 65) och samtidigt en sjal för 1500 kr. Antingen klär man sig med klass eller så gör man det inte. Däremot känner jag mig mer hemma i Café Stil Personal shopper även om en del förslag är löjligt dyra där med.

Intervjuer:

Både Sebastian Ingrosso och James Deen var intressanta att läsa. James Deen hade jag inte hört talas om innan, men det gjorde inte artikeln mindre intressant.

Dokument:

Newtown artikeln var bra och gav en intressant bild av hur samhället reagerat efter händelsen. Jag är nog bortskämd av att läsa tidningen Filters längre reportage och tyckte att i jämförelse kändes artikeln lite pressad. Man försökte få in så mycket som möjligt på anvisat utrymme. Den sortens artiklar förtjänar mer utrymme för att komma till sin fulla rätt.

 

Allt samantaget, Café är helt okej att läsa. Artiklarna är bra medans mode delen inte riktigt passar mig även om den var småkul att läsa.

Café - augustinumret 2013

Jag har alltid tyckt att Cafés styrka är deras reportage och intervjuer och jag blev inte besviken denna gång heller.

Intervjun av Sebastian Ingrosso var mycket bra man fick en annan bild av honom och hans uppväxt. Måste säga att jag hade en negativt förutfattad bild av honom som en bratt och översittare. Men han verkar vara en hårt arbetande DJ som faktiskt förtjänar den uppmärksamhet han får i media. Gradvall är som vanligt vass som skribent och skriver intressant och underhållande. Intressant story med herr Ingrosso väg mot både fram- och motgångar men även att han har adepter i form av Alesso och att den musikaliska vägen inte tagit slut utan fortsätter.

Intervjun av James Deen kändes tunn, inte journalistens fel utan beror mest på att "James Deen" verkar vara en tråkig människa och att man därför bara når ytan av honom då han verkar vara en ytlig person. Matilda Gustavsson skriver bra med den tråkiga person hon har att berätta om.

Dokumentet om Newton var väldigt bra skrivet och man fick en väldigt bra inblick av hur livet i den lilla idylliska staden och dess befolkning kämpar sig frammåt med hjälp av varandra. Det är sjukt att vapenlagarna inte blir striktare och hur man har mage att attackera en av föräldrarna som om han skulle ha någon slags agenda för vapenmotståndarna. Att Obama inte fick igenom den lagen var ju tyvärr väntat. Lider med dessa stackars familjer som blivit av med sina barn i så ung ålder.
Rent journalistiskt tycker jag att Martin Gelin är strålande skribent han är mycket bra på att berätta vad som hänt och väver in fakta på ett intressant vis som gör en nyfiken på vad han skriver.

Segway reportaget var kul att läsa ur vinkeln att dem kämpar på med något som inte blivit så stort och som dem gillar. Sporten som sådan verkar trist fast jag har i och för sig inte prövat på att åka en segway så vad vet jag?

Mode är jag inte så intresserad av, skulle vara om det fanns ett bra budget segment för mig som student.

Vad jag skulle vilja läsa om i Café: den franske synthmästaren Jean-michel Jarre om hans liv och hur hans framtid ser ut. Skulle kunna kopplas ihop med ett reportage om Moog eller varför inte svenska Nordlead som f.ö. gjort flera av syntarna som Jarre använder i studion och på sina konserter.

Cafés styrka är som jag redan sagt era reportage och intervjuer, fortsätt med dem!

Cafe

Efter många om och men har jag lyckats läsa det senaste numret av Café. Läste den för några år sedan då den var betydligt mer grabbig. Den "nya" upplagan känns bättre, en del intressanta reportage och artiklar. Bra avdelning med tv/musik med inte alltför mycket text. Överlag skulle jag säga att det är ett livsstilsmagasin mer än en modetidning. 

Med det sagt skulle vilja ha lite mer fokus på mode i tidningen. Artikeln om accessoarerna var bra och gav en hel del tips. Dock skulle jag vilja se en större spridning av prisklasser och olika märken. Har man läst tidningen några gånger kommer i princip samma märken tillbaka hela tiden och några nya kommer sällan upp. Alternativ för de med en tightare budget är som alltid välkommet och då gärna med några fler märken en H&M och Zara. Gärna fler alternativ i mellanklassen hade uppskattats. 

Modereportagen om kommande trender brukar innehålla en hel del intressanta plagg, men även där borde fler märken och prisklasser användas. Ofta är bilderna alldeles för artistiska och man ser knappt plaggen överhuvudtaget. Istället är bakgrunden, ljuset eller modellen viktigare vilket gör att det är svårt att bilda sig en uppfattning om själva plagget.

Överlag bra tidning, men vill som sagt se fler märken och fler prisklasser. 

 

Café provläsning

Bättre sent än aldrig... Fick mitt nummer för rätt många veckor sedan men det var först igår kväll jag hade tid att läsa den (kanske pga åskvädret som gjorde datorn mindre bra att använda). Har inte läst Café på många år och tycker att mycket har blivit bättre. Inga lättklädda uppslag och mer intressanta reportage att läsa. Speciellt intressant var det att läsa om Sebastian Ingrosso's tid i SHM och "efter massakern" gällande en skolskjutning i USA.

Man får också bra tips gällande modé för herrar vilket jag saknat så det kan mycket väl bli så att jag köper fler nummer och kanske tom prenumenerar inom en snar framtid.

Tack för att jag fick testa Café!

Café vs Goal

Nej, jag skojar. Tidningarna går inte och ska inte jämföras. Jag befinner mig i ålderssegmentet under 20 och tyckte det skulle vara spännande att se om jag är mogen för en "vuxentidning" nu :-)

Jag har läst Goal i många år och är som ni förstår fotbollsfrälst. Skulle Café kunna ge mig något?

Under semestern har jag hunnit fördjupa mig i tidningen och hittills (är inte helt färdig med magasinet ännu) tycker jag lite hit och dit om innehållet.

Jag är såld på Swedish House Mafia och gillade intervjun med Ingrosso. Texten var välskriven och Sebastian verkade ha bjudit på sig själv. För dom som inte gillar den här gruppen/musiken var det förstås ointressant.

Men jag börjar från början, med omslaget:

coolt, passande, snygga färger, lättläst text. Just rubrikerna på framsidan kan ibland vara nästan omöjliga att läsa för jag får för mig att man försöker få in så mycket som möjligt så typsnitten blir för små och ibland i färger som gör att orden försvinner mot bakgrundsbilderna. Mycket bra jobbat, Café-layoutare!

Reklam:

Sedan följer något jag inte gillar: på de första 14 sidorna är det 13 med reklam! Jag förstår att det är dyrt att producera magasin, men det här var inte bra. Är det sedan produkter eller tjänster som jag inte bryr mig om blir det ännu värre.

Jag passade på att jämföra med ett av morsans magasin "M" och där var det 21% reklam i senaste numret. Café har 36% direkt reklam och sedan tillkommer ju all gratisreklam där kläder och accessoarer visas upp med priser och inköpsställen.

Om man som jag inte är shoppingberoende och har en ganska egen stil som inte är exklusiv, är det svårt att hitta något bland tröjor, väskor, skor och andra detaljer som ska göra out fiten fullkomlig... men som med musikvalet ovan är det många som uppskattar det mode och alla tillbehör - den livsstil - som visas i Café, det förstår jag.

Innehåll:

På sidan 14 finner jag innehållet och jag tycker det är bra uppställt och man ser snabbt vad som komma skall. Det är bara att börja läsa. Det jag hoppade till först var Sebastian Ingrosso och jag är som jag skrev nöjd med reportaget. Därefter läste jag allt i en följd, vilket jag kanske inte gör i alla andra tidningar jag kommer över, men nu gällde det ett omdöme och då försöker jag gå från början till slut så noggrant som möjligt.

Som tidningsprenumerant får man tillgång till Café i sin iPad också. En självklarhet som är just det här!

Feedback:

Lite om innehåll i tidigare nummer, läsarbrev, insändare och en tävling med en grym klocka som pris. Kanske ska man försöka med den? Kanske behövs mer än en sida för detta? Kontakten med läsare är viktig! Tydliga adresser till Café.

"Först":

Tar upp film, musik, sport, tv, mode, böcker, design och foto på några sidor. Först ut är en rubrik med kort text och en helsidesbild om någon intressant person. Den här gången någon Victor Norén... känner inte till honom. Texten gav mig inget.

Efter att ha sett bilden från en strand i Peru ska jag aldrig mer klaga över mycket folk när jag badar! Jag skrattar högt när jag läser Jonas Crambys text om olika typer av strandbesökare och har sett liknande själv.

Jag uppskattar de korta texterna om allt möjligt som under rubriken Snack: även om priserna är löjligt höga. De som läser Café vill säkert drömma sig bort ibland och vem vill väl inte det?

Tv-tips från Jan Gradvall kan man säkert ha nytta av, liksom sporttips från Jonas Dahlquist.

Rocky är ingen favorit, så den serien hoppar jag över.

Vad min superhjälte skulle avslöja om mig... nja, det tror jag inte på, så Jonas Crambys text var inget för mig.

Schackspelaren, en bok som det skrivs om under rubriken Läsning, verkar OK, så den kanske jag läser sen.

Först avslutas med Musik och som alltid när det handlar om böcker, musik och film är det recensenten som ger sin bild och omdöme om något. Det som haussas upp kan för mig vara botten och tvärt om.

Efter den långa texten om Sebastian Ingrosso kommer Stilskolan.104 stilsäkra accessoarer som ska göra skillnad. Jag ser priserna och får hicka. Visst är det snyggt och jag hittar faktiskt ett bälte från H&M för 149 kr, men det vill jag inte ha för det är helt fel modell och färg för mig. Nej, ska ni nå en bredare massa = få fler prenumeranter eller intresserade läsare i olika skikt i samhället, får ni nog ändra inställning till vad ni ska visa upp i tidningen.

Dokument:

Efter massakern på Sandy Hook Elementary i USA läser jag med fasa. Skrämmande, välskrivet, ohyggligt. Hur kan man överleva något sådant som kvarvarande föräldrar och syskon och släktingar...

Dryck:

Dricker inte alkohol och hade kanske önskat en variant med alkoholfritt bland recepten på sommarens bästa drinkar. Borde vara självklart nu för tiden att man ska kunna välja?

Svar direkt:

Med Erkan Zengin. Gillar ju fotboll så här hade jag gärna sett/läst ett fylligare reportage om den här spelaren som har framtiden för sig. Hoppas få se mer/läsa mer av och om honom.

Segwaypolo:

Ja, säg det man inte kan komma på! Jag har inte testat segway men det kommer nog. Att försöka spela polo är inget som lockar, men kul att läsa om gänget som funnit ett gemensamt projekt. Hoppas det gick bra för dom i USA!

Återkommer med resten av innehållet i ett senare inlägg.

 

Hittills: Café är inget för mig, med tanke på mängden reklam, kretsen tidningen riktar sig till: dom med mycket stålar och att mina intressen inte sammanfaller med innehållet till 100%. Det kan man kanske inte förvänta sig, men Goal upplever jag som en tidning jag kan läsa allt i. Pratade åter med morsan och hon läser sin "M" från pärm till pärm och känner att det ger henne något, allt hon läser.

Cafe, augusti 2013

Först måste jag säga att jag är inte så modeintresserad, jag gillar dock klä mig snyggt i praktiska kläder som jag trivs i.

Kläderna i Cafe är för det mesta för dyra för mig, jag kan inte tänka eller har ens råd att köpa en slips för 695 kr eller skor för 2200 kr. Det som jag saknade är se hur man kombinerar olika plagg ihop med skor och accessories, allt. Och man behöver också fritidskläder som är snygga.

Intervjuer med James Deen och Sebastian Ingrosso var inte intressanta, vet inte ens vem personerna är.  Erkan Zengin intervju var mera min stil, sportintresserad som jag är.

Det var intressant att läsa om Segwaypolo, en lite nyare sätt att ta sig fram.Också artikel om Efter massagern var intressant att läsa trots att det inte var så rolig.

Allmänt tycker jag Cafe hade inte så mycket läsvärd för mig. Som den är nu kommer jag inte köpa den själv i fortsättningen.

Café - efter ett tio-års uppehåll

Var välidgt nyfiken på vad som hänt med Café på de tio år som gått sen jag senast läste den och då ganska kontinuerligt. Blev ganska snabbt, kanske inte besviken,  men jag trodde väldigt mycket mer på vad som skulle finnas innanför det fina omslaget. Kände inte att någon av artiklarna var riktade till mig, har svårt att se vilken målgrupp tidningen har. Ganska intetsägande artiklar som är lite väl ytliga, samtidigt som det görs reklam för skinnjacka för 30000:- .

Kommer nog dröja åtminstone 10 år till innan jag läser en Café igen - tyvärr.

Augustinumret läst...

...och inte så imponerad. Alldeles för stor del av reklamen är tramsigt lyxig (ex rolex), jackor för 20000 kronor rekomnderas som förstaval etc. av de artiklar som kan räknas som seriösa är ämnena gamla och kan läsas bättre på andra ställen. Där de redan tagits upp tidigare. Det var länge sedan jag läste Café och jag inser att jag och Café nog vxt ifrån varandra väldigt mycket. För seriösa reportage finns det mycket bättre alternativ (t ex Arena, Focus, Filter, Faktum mm) vilket också gäller för modedelen där tyvärr endast en bråkdel är intressant. Vem vill på allvar läsa/se ett helt uppslag med vinröda kläder?: inte jag iaf. Föredrar nischade tidnignar med mer djup helt enkelt. Några undantag finns och borde utvecklas för att jag ska vara intressserad. Jonas Cramby är överlag bra, även om tramsreportaget om strandtyper drar ner betyget.

Ingår mao inte i Cafés målgrupp längre...  

Läste Café efter 10 års uppehåll

Och jag har inte saknat den. Kan få bättre reportage i Filter och andra liknande tidningar, 3 av 5 kan man säga.

"Semestertyper" eller vad den nu kallades luktade Slitz 1997 och var  trist.

Kläderna som visades var för dyra och för "douche"-iga och fel för min ålder (43).

/Erik

Nu är den läst.

Till första anblicken så tycker jag att Café ger ett vill ha begär. Det är snygg design på tidnings framsidan och man blir lockad att köpa den från tidnings hyllorna. 

Jag tycker att tidningen är välskriven och skön att vila ögona och hjärnan på. Dock så känns den lite plottrig. Ibland vet man inte riktigt vart man ska sluta läsa och fortsätta. Men annars kanoners.

Jag skulle vilja ha mer mode, teknik och allt som har med motorer i tidningen. 

Då skulle jag bli en happy camper.

Augusti tidningen får 3.5 av 5.

 

Mer budget inte så mycket lyx..

Jag älskar er tidning men det är allt för dyra kläder för mig att köpa . Ni skrev om en skinjacka som kostade 29900 kr. Istället tycker jag ni ska förska få mer unga läsare att kunna köpa kläder som dom har råd med . Jag själv såg jätte mycket jag kunde köpa men som många andra ABSOLUT INTE skulle ha råd med. Jag  tycker ni ska ha tävlingar där man ska få skicka in bilder på sig själv i kläder från ett speciefikt företag . Och att de modellerna ni har i tidningen ser ut som docker.Gör tävlingar typ bli Cafés ni modell 2013 ? I vilket fall som helst så tycker jag om tdningen men snälla gör den så att det riktar sig till alla killar oavsätt om du är rik eller mindre rik. Jag kan tänka mig att ni förlorar många läsare, många kanske köper den en gång och sen upptäcker att det är på tock för dyra saker ni har med i tidningen.